rickefunderar

Så igår var det alltså Fredag. Vi var i pouzars mindre lyxlägenhet, där han tvingade oss att dricka upp vår goda öl jättefort, med ölspelet. Damn that ölspel. Detta slutade i att alla helt enkelt blev packade.

Hu så hemskt. Men så är det. Vi fortsatte in i Kalmar, där vi spred ut oss lite, alla hamnade lite här å där, men jag hamnade som vanligt på Pipes, med några fler. Där drack vi mer öl och snackade allmän skit. Men iaf, som sagt, efter detta blev vi ännu mer utspridda, och jag träffade människor på Larmtorget. Larmtorget är lite av helvetet, faktiskt. Om det finns en nivå av helvetet där alla aspackade människor är och typ beteer sig aspackat vill säga.

På det här hemska torg kunde man studera de hemska sidorna av Kalmar by night, med all mini-drama och french hotdogs going on. Folk är arga på varandra, folk har gjort saker mot varandra, folk är kära i varandra, folk är glada, men mest är de fulla.  Hur fan hinner alla människorna med detta på fredagskvällen kan man undra? Det är som om alla sparar alla händelser till fredagskvällen till nåt slags explosionsartat socialt sammanträffande, där hela det mänskliga känsloregistret flyger runt som brevduvor i Frankrike på 1600-talet. Det är i sanning intressanta tider att vara typ..socionom? eller vilka det är som donar med sociala situationer och allt det här. Det är ju inte jag visserligen. Men intressant är det.

Jag kan avslutningsvis säga att det var jävligt kallt i natt, och en rekordtom nattbuss! Och lite andra grejjer.

Joråsåattde. Så ä de..

Idag är det alltså fredag igen, och jag har mot alla odds haft lektion. Ett skittrevligt semenarium, som jag var mycket, bra på. Å det är ju positivt. Jag å danne åkte hem, för att gå till systemet, vilket vi gjorde. Dem hade ju inga sånna där häften jag har ute efter, så det blev bara öl.

Vi ska till Pouzar senare ikväll, när alla har listat ut vart han bor nånstans. Det var längesen tyckte han, och det var det! Blir Kalmar på det. För att dricka mera öl troligtvis. sen får man väl se vart allt slutar.

Sen är det helg. Då ska jag plugga. Försöka plugga. Ska plugga. Ja.

Fuck it, jag är helt tankspridd som vanligt, men jag ska fan reda ut det här.
Jag ska ha kul under tiden oxå, om jag kan.

Nu ska jag nog äta upp den där pajen, och ta en kopp kaffe. Ska jag. Kanske. Ska jag. Väntar med det. Ska jag..

Idag är det torsdag, och jag fifflade bort minst 3 timmar på att göra ingenting. Bussens "ingenting" som jag nämde igår är av en helt annan "ingenting", en mer tillåten sådan.

Jag har iaf läst om pronouns i typ 2 och en halv timme, och jag försöker lista ut vad jag fick av det. Boken ger självklara exempel på fel folk gör, och sen pepparsprayar skiten med komplicerade ord. Själva användningen av orden är mer eller mindre självklara, men jag kan inte förklara varför. Ack, detta problem.

Jag drabbades även av insikt. Det sög. Det brukar det göra, som att man vaknar till i 5 minuter och tar en tugga sanning, för att sedan somna om igen.

Jag pratade även med Spårvagn idag, alltid trevlig, jag har ju nämnt den förrut, och jag gör det igen. Mest för att jag har blivit hotad med att bli av med en trogen läsare om jag inte nämner den, då och då. Så här har du! Hela den här paragrafen är till dig! Varsågod! Du har förtjänat den..

Idag är det som sagt torsdag, och en vecka har snart flygit iväg som ett utvecklingstört bi, virrandes hit och dit, men som endå kommer fram, innan den störtar i en slags helg, som ska ägnas åt plugg. Bäst att säga så, så kanske jag kan övertala mig själv till att faktiskt göra det jag ska nångång. Imorgon (Fredag) ska vi träffa en gammal skolpolare kom jag på, så det kommer ju bli några närmast obligatoriska öl och en vistelse i Kalmar under skräcktimmarna oxå. Skräcktimmarna är helt enkelt Kalmar under mörker, då alla människor kommer fram å visar sina otäcka sidor. Så även vi tyvärr.

Hopp. Nu ska jag ta en slags paus en stund innan jag läser To kill a mockingbird, eller börjar på min argumenterande uppsats. Båda fantastiska val.

Jag hoppas att du kommer in senare å snackar med mig, så att jag får ner fötterna på jorden igen, fall jag svävar iväg för långt.

Jag har fan börjat gilla bussen. Jag har snackat så mycket skit om den, och klagat på hela grejjen, men fan va trevlig den är ibland. 45-50 minuter av bara ingenting! INGENTING! Det är ju helt fantastiskt.
Även om det var lite deprimerande idag, när 2 tanter diskuterade att den enes man dött i cancer. Ni kunde ju tagit det samtalet nånstans mindre offentligt, ta inte illa upp.

Därimot är det tråkigt att vänta på den. Vilket jag gick göra i hela 15 minuter! i den kalla Kalmaritiska kylan. Jag å Den där Caroline, (EFTERSOM CALLE LÄMNAT OSS! och för Statoil dessutom..) arbetade med Beloved uppgiften, och som vanligt var vi, om man säger, ganska så bra va!..nu är det ju så va, att det är inte skryt när det är självklart..liksom..ä de..

Thunder å sido. Hade lektion med Warlock, och hon var glad å positiv som vanligt! Kul! Vi ska skriva en argumenterande uppsats, och det kan ju bli kul. Kanske! Jag ska skriva om 18-20års grejjen som Systembolaget håller på med. Det är ju nåt som ligger i mitt och allas intresse. typ.

Inatt ska jag skjuts hem En flock med Elin B i spetsen, och kanske Timmy, från Kalmar. Why? I don't know. Men man måste ju vara snäll å ställa upp. Nu handlar det bara om att lyckas vara vaken tills dess, vilket inte borde vara nåt problem! Woo! YEAH! Hör gärna av er och säg om det är nån som druckit Red Devils under kvällen, så ska den personen få en påse, eller nummret till Taxi.

Jag har nog kommit på det glada humöret nu. När jag kom hem åt jag Paj.

Paj.

jag tror att dagen har lugnat ner sig nu, och gett upp för kvällen. Jag vaknade idag, å tänkte, "Jag är vaken!"

Vilket jag oxå var, och förblev. Jag gick ut med hunden lite sent, men han var glad, Vädret var varmt och höstigt på ett bra sätt och för första gången på jävligt länge gick jag en lugn, avslappnad hundpromenad. Inte en där hunden drar av mig armen, eller går 1 meter framåt och 5 bakåt. Det sistnämnda brukar orsaka stor, stor irritation.

Äfter denna lugnande promenad blev jag alldeles för lugn, och försökte piggna till igen. Det gick sådär, men jag lyckades läsa igenom mina sidor i Writing-boken iaf. Imorgon är det en ny lektion med Warlock, och en ny uppsats är på gång. Jag är inte helt sugen. Bara att sitta här å skriva om det gör mig trött i själen. Haha, själen.

Sedan kom min mor hem, och bad mig hjälpa henne att bära saker till huset, varav min eftermiddag blev väldigt emo-aktig och mitt lugna fina humör störtade likt Hindenburg. Detta berodde på att jag velat läsa grammatik efter den andra skiten, när jag var igång liksom. I ställlet läste jag Grammar nyss och förrut, med relativt kass effekt. Det börjar luta åt att man kan, men vet inte varför man kan det, å kan därför inte riktigt peka ut vad man gjort rätt. Vilket den Grekiska guden Rickard tycker är ett fruktansvärt löjligt problem, Har man rätt ska man ju inte behöva förklara varför.. RIGHT MAKES MIGHT!

Hybris och Megalomania åt sidan, så är den här dagen fan över tror jag. Jag ska försöka peta in lite grammatik här å där, men Jag tror att jag känner mig själv, och jag är jävligt dålig på att göra det jag ska.

Under det här som vanligt relativt långa inlägget, med tomt innehåll, har min hjärna nämligen hunnit springa igenom 1000-tals olika områden, och inte stannat längre på varje ställe än en sekund.
Finns det en framtid för oss tankspridda?

Det finns inte mycket att säga om den här dagen, men jag tänker försöka.

Den började i skolan. Lyssnade lite på Johan som pratade om saker.

Den fortsatte med att jag drack skitäckligt kaffe. och läste lite om grammatik.

Sen arbetade jag med den grammatiken. Det är komplicerat och enkelt på samma gång, vilket skapar fantastiska konflikter i mitt huvud, med hur mycket jag vet egentligen. Mycket! Men kanske inte om grammatik.

Sen åkte jag buss, varav det inte var fullt med folk. Kom på att det var höstlov. Åkte fortfarande förbi det jävla sjukhuset, där typ 2 pensionärer med svininfluensa, lungcancer, och alla förkylningar man kan ha, gick på och satte sig bakom mig. Jag kände hur de smittade mig rakt igenom stolsryggen! Game over man...game over..

Väl hemma gick jag en snabb promenad med Eddie, varav han drog min arm ur led, eftersom jag var upptagen med att smsa och tänkte inte på omvärlden. Mystiskt. Väl hemma, i "hemmet" fortsatte jag att läsa ur min fantastiska bok, Beloved, som tog en sån fantastisk vändning att jag funderar på att åka hem till författerskan och cirkel-såga av hennes Nobellpris på mitten.

Nu sitter jag här, å beklagar mig över att jag inte har något vettigt att säga, och funderar även över varför jag väljer att göra det endå. Det är som vanligt bara toppen av mitt funderande is-berg, då det finns så mycket fantastiska saker runt omkring mig!

Notera antalet användningar av ordet "Fantastiskt" och dess olika användningsområden.

Fantastiskt.

Så den lugna kvällen byttes ut mot en mer festiv kväll vilket gör att jag sitter här nu och mår relativt dåligt. Även om man satte tillbaks klockan inatt, så kan jag inte säga att jag sov mer än i kanske, 4 timmar. Vaknade å mådde illa, och åt inget typ. Härliga tider!

Lördag! Igår var vi ute å gottade oss på Pipes, åt å drack fint som fan sen åkte vi hem tidigt, och den tidiga bussen var fan nästan lika hemsk som nattbussen! Kanske pga oss kritiserande ungdomar.

Idag har jag gjort massa saker, jättefort, på sammagång. Jag har varit ute å dumpat hunden på landet , så att han har nånstans å vara när vi drar till Malmö imorrn, och jag hälsade på mormor. Åkte hem, i det höstigaste höstvädret man kan tänka sig, och kom hem. ska snart till Timmy, å äta tacos, vilket ska bli intressant å se, så därför måste man skynda sig nu. Som fan!

Eh...ja, eller, jo, mitt rum är typ klart! Bra det. och så har jag rättat min uppsats typ, så att den blev bättre, men det går ju inte att skicka in den, eftersom tanten satt fel datum på den, så att den öppnades i februari, och stängdes i Mars. vafan liksom. Maila istället får det bli.

nu sitter jag här, eftersom det är livsviktigt att blogga minst en gång om dagen, så att jag äntligen går förbi Blondinbella i populäritet!

Jag har inte mer att säga!

Är ni som jag, så är ni illa ute. ute å flyger i tankar och tid och rymd, utan att vara i närheten av där ni borde vara, och så är det fredag. Borde göra så jävla mycket. Gör inget av det. Ser det som "må bra -må dåligt" trots att det inte alls går till så, och så är det fredag.

Jag måste rätta min jävla uppsats. Det var mycket fel på den, vilket jag väntade mig, men fyfaan va tråkigt.

Jag borde även rädda världen. Men fyfaan va tråkigt.

Försöker koncentrera mig, men det går inte.

Ska försöka kämpa vidare, innan vi tar fredag.

Kaffe.

En ny dag, grådassig och mörk, som säger "Jag är inte på topp idag, du kan stanna kvar i sängen". Men jag lyssnar inte. Tände lampan å tvingade in ljus i det gråa diset. Steg upp för 8nde gången, eftersom jag snoozar i 10 minuters sekvenser i minst 30-40 minuter varje morgon. Av nån anledning är det avkopplande.

Jag fick skjuts av Danne, det var han eller tåget, båda hade kommit in lite över en timme innan lektionen endå. Satte mig i soffan å läste lite sammanfattning på grammatiken. Fastnade i ett vaket-sovande tillstånd. Läraren kom förbi och jag öppnade ögonen, varav hon kommenterade "Va glad jag blir av att se elever som somnat med grammatik-boken i händerna!" och hon menade det. Varför då? Det är ju bara ett bevis på att den är tråkig. Eller att jag inte sovit tillräckligt.

Lektionen fifflades förbi.Jag gjorde en midterm-evaluation som fick mig att inse att jag pluggar inte helt hårt. Borde jag göra det? Bara ett stort misslyckande kan väcka mig nu tror jag. Jag åkte hem med Germund, och kom hem tidigt. Eddie var glad av att se mig. Vi gick. Vi kom hem. Jag åkte till Ria för att hitta det där ölglaset jag har skrivit väl om, och ett tag höll jag det i mina händer. Tills jag vände på det och såg att det var en blågul-lagerkrans med texten "Jag älskar öl!!" mitt i. Typiskt.

Jag satte mig å drack kaffe. Det var gott. Tid passerade. Jag åt mat. Tid passerade. Jag sitter här. Skriver ett inlägg.
Kaffet är klart där ute. Tyckte det var en bra ide med mer. Dagen är just nu väldigt obetydlig.

Kanske säger den "Vad var det jag sa?"

Thou shalt not. I shall.

Onsdagen kom med sitt semenarium, där jag var ensam i min grupp. Caroline? Sjuk. Calle? Jobbade. Det var enbart jag som kunde försvara grupp 2's heder, och jag lyckades väl. Tror jag.

Imorgon är det dock semenarium, alltså jobba med uppgifterna, och jag är sådär förberedd. Har lite av kapitlet kvar att läsa, och jag vill inte. Jag vill helt enkelt inte. Men så går det inte till! Jag måste. jag måste även läsa mer ur Beloved. Jag vill inte. Men jag måste.

Imorgon har jag siktat in mig på att skaffa ett Magnifikt Öl-glas. Eller flera. Ett som man kan sitta med , å känna att, Detta glaset är halva upplevelsen, liksom. Låter helskummt? Ni kommer förstå när ni ser det.

På tal om nåt helt annat, igen, så var jag och bärde in golv i "huset" nu. Mitt rum är snart klart. Jag måste ha fått inspirationen från dem där godisklubborna, som är typ hallonsmak och lakrits, exakt dem färgerna har rummet. Och med typ silverbjörkar eller nåt. Får stå för plasten. Stört.

Iaf, mitt humör är på nån slags topp idag, det är ju bra, mycket bättre än i måndags då jag var typ...döende.

Men iaf igen, Nu är det kallt som fan, å det enda jag önskar mig är sinnesron till att kunna sitta still under en filt, en stund.
Men så blir det inte.  Jag tror jag ska titta på lite explosioner istället.

Nu sitter jag här, Tisdag är det, igen, och jag har tagit en paus i bokläsandet. Senare ska jag läsa grammatik. jodåsåattde.

Jag har inte så mycket att säga idag faktiskt. Eller, Jag har mycket att säga, men jag är så trött på att säga samma sak hela tiden.

istället tänker jag säga andra saker! Som, Välkommen Hem, Timmy å Elin! De har varit en vecka i England, där de haft jävligt kul och träffat en massa människor. Elin frågade den klassiska frågan "Har det hänt nåt här hemma?"

Varav jag skrattade en stund. Klart det inte har. Jag blivit Morbror, och de visste de om, men annars har det ju inte hänt nånting alls (Morbror grejjen är jättestor, men förrutom det). Det är kul att man verkligen kan säga så. 1 vecka = inga händelser värda att nämna.

Sen när man sitter i sitt tvivel, och sina ihopplockade tankar, så är man väldigt tacksam över att man har en spårvagn att prata med. En spårvagn som som sprudlar av energi och hemsk-dialektad glädje, som smittar av sig.

Utan Spårvagnen skulle jag inte komma tillbaks hem, eller vidare, när jag hamnat vilse. Tack Spårvagnen!

Nu går jag och skalar morötter.

Och han fuckar runt hela dagen.  Det är kul att man kan gå vissa dagar å tänka att man har mycket att göra, och ska göra under en dag. När dagen kommer är man beredd på att göra alla sakerna, men istället händer nåt annat, nåt i stil med "ingenting". Inställningen förändras direkt, och man blir glad. Varför blir man glad? det skiter man i, för man är ju glad. Sen upptäcker man att hela dagen har gått och att man flummat bort hela skiten. Då blir man inte glad, då känner man besvikelse. Besvikelse över att en dag med mycket att göra på inte var så jobbig som man tänkt sig?  What the hell is up with that.

Jag började dagen med att snacka med Caroline i biblioteket i typ en timme. Vi skulle gjort grammatik. Vi skulle gjort Litteraturen. Calle dök inte upp. Jag begav mig strax därpå till Mortlocks office högst upp i byggnaden, där hon skulle säga vad som är fel med min uppsats. En hel del, vilket jag var beredd på. Så jag gick tillbaka till biblioteket, där Caroline väntade. Vi skrev ihop en skitbra litteratur-uppgift på typ 20 minuter, å så var den grejjen borta.

Dagen skulle flumma ut totalt, när grammatiklektionen började, då Simon som jag jobbar med har samma störda humor som mig. Vi fick endå uppgifter gjorda och lektionen nåt sådär inlärd.

Dagen som blev mycket att göra på, blev en typ bortskojjad dag istället.

Passande, för en clown.

Nu ska jag försöka vända på den här dagen och ställa saker å ting till rätta.

Efter att ha läst grammatik och ämnet verb, fann jag mig framför datorn, som var ovanligt varm idag. Vilket fungerar lite som ett element, fast bra. Rummet är helt enkelt väldigt varmt, och obehagligt.

Därför ska jag gå iväg, å läsa ännu mer! Denna gång en bok, "Beloved" som vi läser i litteraturen. Av någon anledning står det "Oprah Winfrey" på framsidan, vilket gör att jag vill ta avstånd helt från den. Detta hjälper inte min läsupplevelse, som är väldigt hindrad av det "ack så sofistikerade" skrivsättet. Ännu en nobellpristagare.

frågan är hur jag ska kunna lägga mig å läsa i soffan utan att somna. Läs inte just där då, säger ni. Bah, säger jag.

Jag hoppas att veckan som kommer, kommer att vara god mot oss alla. Du med sms-tourettes, eller ni med lov. Bra grejjer hoppas vi på. Bra grejjer.

Hey sister, have you heard the news? Gonna be a better place, for me and you.

Där kom musiken tillbaka till bloggen.

Lördag då. Gårdagens kväll var berusad, men på en bra nivå. Vi åkte hem tidigt, och sånt. Vi orkade väl inte mer helt enkelt. Vi käkade på Pipes, det var gott som fään. Jag åt nån slags macka, med andedräktsdöd i. Alla kryddiga saker man kan tänka sig, vitlök, lök, salsa whatever. Kvällen blev jättelyckad iaf när jag fick tag i en RIKTIG SEJDEL! (stavning?) Jag känner mig något lättroad, när jag anser en kväll vara lyckad enbart för att jag får en riktig ölsejdel att vifta med.

På vägen in, i bussen, snackade vi om nån jävla Kissies blogg eller nåt. Såg nåt på msn.se att hon förstorade läpparna eller så och var tydligen skitkänd bloggerska. Danne å jag kollade på hennes blogg. Jag är till 100% säker på att minst 420 000 människor som bloggar gör bättre skit än hon. Tillochmed sånna som mig, som skriver mest för sig själv (och högst för sina polare) om massa fuffens (en massa meningslöst fuffens) , är ju fan intressantare än en rosa shopping bimbo. Hoppas hon blir rik på det här, det förtjänar hon. Världen behöver ju trots allt sina rosa  plastik-shopping-monster, de är uppenbarligen en viktig del av dagens samhälle.

Vad gör man idag då. Svaret är nog så lite som möjligt. Vad händer ikväll? Det får jag se. Och kanske du oxå.

Jaha..Fredag igen. För typ 4-5 gången nu i den här bloggens historia. Tiden går onekligen frammåt.

Så iaf, efter att ha varit i skolan, där min insats var relativt bra och relativt utflippad, befann jag mig hemma. Väldigt ofredagigt kändes det, men ja.

Som det är nu ska jag ut till Kalmar en sväng i kväll, å äta och dricka saker, för att fira Svante.

Det kommer nog bli kul, var ett tag sen man frös ihjäl bland alla skränande fyllon i den där, mörkrets fästning, Kalmar.

Idag nångång under dagen, tidigt tror jag, blev jag morbror till en liten Svante!

Japp, inte mycket att säga om dagen mer än så!



Grattis på födelsedagen Svante!

Nu sitter man här igen. På hemma-plugg onsdagen. Det är kallt som satan ute, och löven fladdrar förbi fönstret i 110 km/h.

Mitt arbete blev typ klart framför mina ögon utan att min hjärna registrerade nånting, och jag är inte helt nöjd. Men hur nöjd kan man bli när man får 2 sidor med dubbelt radavstånd på sig att skriva berättande om nånting. Fy. Jag vet att jag kommer klaga dagen jag gör en lång uppsats dock. Men fuck that, det dröjer ju ett litet tag tills dess.

Jag läser en bok nu, Waiting for the barbarians, en bok skriven av en nobellpristagare. Kul för honom. Boken är rätt bra, inga arga kinesiskor, men mer en gammal mans filosofier om varför han ligger med prostituerade, och inte med barbar-kvinnan han har på sitt rum. Det är en rätt fucked up bok. kommer bli svårt att inte säga det när vi dskuterar den senare.

MER skola så håller vi på med Nouns i grammatiken. Jag läste igenom det otroligt långa kapitlet och tyckte alla sidor såg likadana ut. Antagligen behöver jag läsa det igen. Men jag vill verkligen inte.

Skolan tar mycket tankar. Mycket tankar å lite handling, och handlingen som man utför är man nästan aldrig nöjd med.

Negativa tider. Tur att det är helg å skit snart, så att....tja...så att det blir helg. Man är ju rätt propaganda-d i att helgen ska vara bra. Bäst att inte kika mer i det, tänk fall det skulle visa sig att helgen inte var speciell överhuvudtaget, utan bara 2-3 vanliga dagar. Vad man inte vet om mår man inte dåligt av förhoppningsvis!

jodåsåattde. Snart så. Snart är det revolution på gång.

Man stiger på bussen. 1 resa kvar på kortet. Bussen är som vanligt typ halvfull, alla ytterplatserna är lediga. Vem ska man sättta sig bredvid..vem..efter att ha passerat alla väskor och de vanliga blickarna som säger "Glöm det, move along" sätter jag mig vid den som ser ut att minst vilja ha nån bredvid sig, mest för att man är trött på alla väskorna, etc. En slags Emo-tjej, eller kille, Jag har sett den förrut, jag vet inte riktigt vad den är för nåt. Emo, iaf. Eller kanske satanist. Eller mobbad. Alltihop förmodligen, säger mina föruttfattade meningar. Får en slags insikt om att alla andra på bussen har förutfattade meningar om varandra och funderar i 20 sekunder vad de kan tänka sig tänka om mig.

Ser att klockan är typ 20 minuter efter vad den borde vara. Jag kommer att komma in sent till mina glada kurskamrater. Vi hinner nog göra Grammatik uppgifterna. Ungen i sätet längre fram verkar inte klara att sitta still mer, eller vara tyst. Mamman som sitter bredvid är märkbart irriterad. Säger åt den att vara tyst, sitta still, sluta, och så vidare. Utanför Emo-karaktärens fönster har världen blivit grå, med starka röda och gula toner. Konstigt nog känns det inte färglatt. Bussen stannar igen. Tjejen som går av pratar högt i mobilen och säger att bussen aldrig går i tid. Jag ser chaufförens min i backspegeln. Den äldre mannen bakom har nu höjt volymen i sina hörlurar. Jag får njuta av "Rockstar". Tydligen finns det folk som lyssnar på den frivilligt utanför radio. Själlösa idioter tänker jag, innan jag stoppar mig, ifrågasätter mitt egna ordval och rättigheter till att tänka så.

När jag går av bussen möts jag av iskyla. Iskyla och vind. Trots min enorma vinteroutfit går kylan rakt igenom mig. Jag ger mig av med snabba steg mot biblioteket. Lämnar det själ-lösa skalet som kallas buss bakom mig. jag får ett sms. Tankarna försvinner från närvaron. Jag kommer in i biblioteket och ser mina gruppkamrater,  dem är som jag trodde, glada. Tankarna går frammåt. Innan jag hinner komma ihåg så har jag glömt allt som hade med bussen att göra. Dagen fortsatte, och gick över.

Jag tog inte bussen hem.

Det är kallt! För första gången på länge är det kallt här. Kallt och rastlöst, så otroligt rastlöst. Ingen koncentration, inget fokus. Skulle kunna tro att tiden springer iväg oxå men det gör den inte. Den går sakta. Som om den är kall och rastlös oxå. Jag kan fan inte beskriva hur rastlös jag är. Försöker göra det genom att skriva det upprepade gånger tydligen, men det håller inte.

(30-40 minuter senare)
Istället har jag nu suttit med en undersökning från studentkortet.se i typ 40 minuter. Det var jävligt lugnande.

Dock blir jag lite raslös igen när det tetas med mig.

Andra uppdateringen för dagen är klar. Kvalitén? Sådär.

Tänker inte tvinga på er nån låt.

Ok, måndag, Go:  Skola, snacka skit, grupparbete, lämna in, åka hem med cenny, fika med cenny, åka med han med hund i knät till bror, få potentiell nervös hund-kiss fläck på benet, kämpa emot den krypande känslan av obehag över detta, mötas av bror å madde som vill bjuda på fika, busar med Hilma, äter paj, hunden väntar deprimerat i trädgården, skuldkänslor över både fika och hund, gå hem i 110km/h varför? vet inte, och det stör mig, Ha med sig tidning som skulle hämtas iaf, kommer hem, tar på sig svarta jeans, upptäcker att man är helt klädd i svart, tänker 1 coolt, tänker 2 Roxenhall, blir småäcklad och tänker på Johnny Cash istället, överväger att dammsuga, gör det inte, skuldkänslor, facebook och blogg uppdaterar sig, sms-ar med london resenärerna, funderar på vilket skolarbete man ska börja med, förmodligen grammatik, uppdaterar bloggen istället. Skuldkänslor väntas.

Detta är måndagen i detalj hittils. Härliga tider.

Lugnar ner med inom kort med:

http://www.youtube.com/watch?v=0NvGxPEyMbU

Ska chocka mina trogna läsare med att uppdatera 2 gånger idag tänkte jag. Här händer det grejjer!

Nu sitter man här på en söndags-eftermiddag och lyssnar på musik man hört 1000 gånger förrut, och slappar, som vanligt. På torsdag ska jag ha skickat in en uppsats på 2 sidor med double spacing (hur fan man nu ska få in massa information på så lite) om nåt intressant ämne. Warlock vill att jag ska ange 2 källor, varav den ena måste vara en icke-internet källa. Alltså måste jag hitta en bok eller dylikt om ämnet. Av mystiska anledningar känns det jobbigt.

Jag väntar fortfarande på att få se bilderna från i fredags, och jag hoppas verkligen dem inte kommer vara alltför hemska, vilket man alltid kan och ska, misstänka när det var som det var. Aspackat och roligt, och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte saknar mitt skägg.

Jaha. Kaffet är slut. Humöret är slut. Fina vädret är slut. veckan är slut. Jag är trött. Och prioriterar fel, och ser fram emot fel saker. Det är inte många rätt helt enkelt, det får jag ta tag i "nån dag".

Shit, ja det här var ju inte helt uppiggande. Avslutar med en rolig bild som passar bara för det.

Värdigt en IQ-reklam, fast positivit.

Herrejävlar var det det dracks igår. Som Churchill sa, "Aldrig förr har så några druckit så många, och så mycket"
och det var endå en bra nivå på oss! Vi skötte oss allt, det kan ju kanske Tyskans familj intyga, de hamnade ju mitt i. Det var nog många goda intryck där!

Så för att summera var vi: En jesus-zztop skäggsnubbe, Super Mario, Stålmannen/tjejen, Frodo, Lenin the pirate, Soviet pippi långstrump. Självklart kommer det att förekomma bilder senare. Kvällen inleddes med Ölspelet, sen Twister, sen en tur till Mcdonalds, för att förgylla de som jobbade där's fredagskväll. sen blev det jävligt berusat, och tiden gick skitfort, och det slutade med att Super mario halvt däckade. Så då gick man hem i natten, i ett enormt skägg, och pilotglasögon samt en hatt. Tur att man inte mötte nån rädd stackare.

Sen ska jag stänga av sms funktionen på min mobil tror jag.

Ha en god lördag kära vänner.

Idag är det fredag. Inget verkar vara som det brukar, och samtidigt känns det väldigt påvägattblivanligt.
Dagen kommer bara att fördrivas inför kvällen, då vi ska festa till det rejält. Hoppas vi överlever! jag tror, vet, att det kommer bli skitroligt. Och bilderna som kommer att tas den här kvällen kommer antagligen att förfölja oss för evigt!

Skolmässigt, för mig, har jag en ny bok att börja läsa, en gammal att fundera på, och en kort berättade uppsats att skriva på. Lungt, säger jag då. Lugnet före stormen säger ni? JAG ÄR STORMEN, säger jag då. (haha)

I'm goin' out west where they appreciate me.

Wooooo.

Skolan är inte värd att nämna idag. Inga problem, inget nytt.

Danne å jag kan stoltsera över att vi inhandlat passande outfits till imorrn, då Tyskan från Lund (hoppas verkligen hon lyssnar på tyskarna från lund) hem, och då ska det festas. hur festas?! Utklädd-festas! Halloween? NEJ! Bara lite innan typ, för skojs skull..antar jag. Eller så är mina vänner galnare än jag trodde.

Vi hann även med en tur till Giraffen, där vi besökte systembolaget. Det största systembolag jag nånsin varit inne i! (tror jag, jag vet faktiskt inte)

De vackra väggarna var nästan skimmrande av reflexer från de olika flaskorna, och under dem på små vita rader skymtade flaggor och information från nästan hela världens länder. Personalen var glad å frisk, å sprang runt med sina lådor och vagnar överallt, och man kunde inte låta bli att dra tankarna mot tomtens verkstad, när de små gynnarna sprang runt. De log mot mig och min kamrat, istället för att titta på oss med blicken som säger "Är ni verkligen 20?", De unga kassörskorna skämtade med varandra i sin vardag, och log glatt mot oss, med en blick som sa "Fan va attraktiva ni är, och vilka bra val av rus-drycker ni förtär!" Att fråga om legitimation har aldrig frågats så artigt, och det var i sanning en magiskt plats.

När vi kommit ut från butiken å ut på parkeringen var det som om förtrollningen släppte, och vi såg all den gråa vardagen igen. Men vi var inte deppiga. Vi visste nu att det fanns en speciell plats i världen, där ingenting är grått.

Skämt å sido, vi var på systemet å köpte öl. Sen åkte vi hem.

Dagen ser endå bra ut, och morgondagen likaså. Självklart kommer jag dela med mig av bra musik, och självklart kommer den vara kopplad till rubriken.

HÄR ÄR DEN!

Dagens citat:
"Yes! Nu är jag taggad som fan på att suga te att imorrn! Får väll dock se hur hårt det blir, hennes morsa ska ju vara hemma" - Cenny, angående att "supa te att" imorrn.

Jag är trött idag. Trött, glad, förbannad, deprimerad, trött, glad, förbannad, om å om igen. Till synes utan anledning, men mest med anledning. Det gör mig trött att vara trött hela tiden, och jag är väldigt trött på det.

Idag hade jag hemma-studier, och har i stort sätt läst ut Joy luck club idag. Den blev bättre, när den knöts ihop, alla lösa trådar ledde tillbaka till samma stora Kinesiska-arga-mödrar/döttrar garn-nystan. Så fuck that. Done, gone, och så kan jag börja på nästa bok. Jag sitter nu å läser om hur man skriver en uppsats på akademisk eller formell nivå, och det är som väntat väldigt, väldigt inrutat. Det verkar som det där med "kreativitet" och "fantasi" eller varför inte "inspiration" är saker som inte är helt värdefulla. Det känns rätt tråkigt, helt enkelt. Men det kanske bli bra. Ska träffa Warlock imorgon, å det ska bli intressant om den lektionen är lika seg som den första.

Förrutom skola han jag med att hjälpa till med skräpet i det nya huset, alltså slänga brädor, en toalettstol å massa skit i en container. Huset är nästan helt ut-rivet, så just nu är det lite "Tabula Rasa" going on, bara att pappret är gammalt å smutsigt från början.

Men allt kommer nog gå bra och bli bra. Helgen kommer ju nu, med skumma vänner att träffa, och goda drycker att dricka, och härliga människor att träffa, då kan man orka lite till.

Så avslutar vi med nåt helt galet.

Idag var det semenarium på "The kite runner". Det gick bra. Jag kommer nog inte vänja mig än med att det faktiskt går bra i skolan just nu, att man inte måste plugga till 2 på natten. Man kan istället plugga lite hela tiden, medans man gör lite vafan man vill. "Dä ska änte va så" Det känns lite dumt att klaga på att det går bra visserligen.

Imorgon är en hemma plugg dag, vi får väl se vafan som händer med den. Jag läser fortfarande "The Joy luck Club" som fortfarande handlar om kinesiska mödrar med sina döttrar, och att de turas om om att berätta hur mycket de hatar varandra. Jag kanske har misstolkat detta, då jag beskrev boken exakt så på bussen, varav 2-3 tanter från sjukhuset vände sig om å tittade på mig, precis som att "så är det inte alls". Jag kanske har missat nåt där, som tex  "poängen med en bok om moderligt hat och missnöje" som de verkar ha greppat.

Även hört på bussen var en gymnasie tjej som gick NV programmet ( där man pluggar satan och blir en bra människa) inte verkar ha förstått det där med studier, utan klagade för sin polare att: - "Min lärare är så jävla dum i huvvet, han gav oss en uppgift tills på torsdag igår. Jaha, då fick vi 50 minuter där att jobba med den, sen ska vi jobba med resten hemma!" eller nåt sånt, som om det skulle vara nåt skithemskt, och annorlunda.  Verkar som man har ändrats lite sen gymnasiet..för det där var det dummaste jag hört.

Fyfan. Å så en låt.

Ännu en måndag, som inte känns som måndag, som inte känns som skoldag. Man minns mest att det är jävligt tråkigt att sitta på "skolbussen" hem. Varför stör man sig så på folk? Dem är ju trevliga om känner dem. Även om de snackar högt om skumma prov-svar (Jajamen) och killar som raggar på dem. "Varför kan de inte acceptera den deprimerade tandläkar-väntrums stämningen som alla andra har?"

Jaha, men krossarveckan då...Jag tror jag gett bort den. Jag verkar inte behöva den som det ser ut nu, idag var inga problem, och det gör mig lite orolig. Det går fan för bra. För enkelt, helt enkelt.  Skulle gärna vilja hålla igång krossar-tänkandet, men vafan, efter den här slappdagen? Jag hoppas bara inte att jag har rätt om hur det går, för sent. Det värsta tänkbara är att hamna i skiten under förtroendet att man hade det lungt. fyfan.

Upptäckte precis att jag i det här inlägget använt mig förträffligt av paragrafer, och dess regler. Hur fan gjorde jag det? Det har jag ju knappt lyckats med i min uppsats. Jag tänker bryta det med att spontant berätta om mitt hat för nya tapeter. och mitt hat mot rosa hår (dock är alla nyanser av rött bland det snyggaste som finns). och mitt hat mot arga människor som ser hatiska ut. och mitt hat mot folk som har sin väska på sätet bredvid sig på en överfull buss med minen "Sitt för fan inte här". Jag överdriver hatet, men jag kan sträcka mig till att låta det gå under irritationsmoment. Nu kommer den där känslan av att behöva plugga igen. We'll see.

just nu sitter jag och tänder eld på mina tankar med lite Mastodon. You should too!

Du vet att du vill.

SKA KROSSAS. Jag tänker inleda den här veckan med eld och explosioner, och med en coca-cola zero reklam-inspirerad state-of-mind. "Varför?" Säger du, du antagligen snygga läsare, jag har jävligt många snygga läsare har jag märkt. Varför dras ni till min blogg? Vad lockar er egentligen? Men jag kommer ifrån ämnet.

Jag var inte nöjd med förra veckan. Den var slapp. Den gick för lätt. Inget hände. Den lämnade mig med en känsla av att jag inte gjort tillräckligt, trots att jag klarade allt. Helgen var trevlig/är trevlig. Men jag har nästan redan lämnat den bakom mig, är redan på väg in i nästa vecka. Och därför, tänker jag ta in Krossar-tänkandet igen. Det funkade ju sist.

Så tänker du göra mig besviken Veckan? Va? VA!?

• Förarbete med gruppen, The kite runner, 2 timmar innan deadline, Vi är gamblers. Men det är lätt att gambla när man vet att man vinner.

• Lektion imorgon, Grammatik, Ska krossas.
• Semenarium, The Kite Runner, Tisdag, Krossas. Här skall diskuteras.

• Torsdag, eh...nån annan lektion! Grammatik eller Writing, spela roll, KROSSAS.

Hahaha.

Rubrik å sido. Nu sitter man här på lördagen, helgen nr ? detta året, en i mängden helt enkelt, och donar lite. Läser lite, skriver lite. Donar lite. Den vanliga skiten som inte säger helt mycket.

I rummet där ute har morsan nån form av Bebis-kläd fest, där mammor med barn kan köpa typ bra kläder, typ. Jag är alltså lite instängd på mitt rum tillsammans med allt annat som tar för mycket plats.

Igår bowlade vi och drack öl, vilket var som gissat väldigt trevligt. Helt otippat slutade den lugna tidiga kvällen runt 3, efter man ha stått utomhus i iskyla i nån timme. Jävligt trevligt.

jag orkar inte avsluta det här inlägget med nåt semi-allvarligt, jag är trött.

Nu tar vi lördag!

Viftar med roliga händelser, lugn och ro, och så vidare, mitt framför ansiktet på mig. Jag nappar. Jag nappar stenhårt. jag kommer att få kämpa för att kunna plugga lite. hann inte börja dagen innan Cenny hälsade på dock, och för den överraskningen fick han genomlida att se mig raka mig. Mitt stackars fjunskägg kommer att vara saknat.
Så vi drack kaffe å snackade skit, och trots att vi snackade om skolan fick den se sig bortknuffad ännu mer, av allt annat som är intressantare.

Som sagt, det kommer att bowlas, och det kommer att drickas öl, antagligen. Det kommer bli väldigt trevligt, förutspår jag. Kommer kvällen att vara snäll mot min jävla förkylning? Vi får väl se. Jag ser en halsduk, och en vinterjacka. Jag skiter i om solen skiner, det är kallare än i en isbjörns öron.

Mitt arbete med den första kurs-modulen bedömdes ha varit på VG nivå. Och jag har en Mustasch t-shirt på mig.

Slå det.

Inled din helg med det iaf.

Imorgon är det fredag. Skolan får stå i kö för ett slags ihopraffsat liv. Sitter och skriver om min lilla test-uppsats till Formal English. Inga förkortningar och ihoptryckta ord gör ju att det där med 2 sidor är jävligt svårt uppnått. Det känns skönt å få skriva lite flytande nu, lite hur man vill. Grammatiken känns även den lättare nu, efter en lektion som gled på som en katt i morgontofflor på ett smörat golv; alltså jävligt bra, åt alla håll å kanter samtidigt.

Träffade Timmy idag med en kopp kaffe, och det var jävligt längesen kom jag på. Han ska till England den rackarn å ta en tugga av det Brittanniska äpplet.

Så hur blir det nu, ikväll ska jag småläsa lite, medans jag småläser massa annat, samtidigt.

Och imorgon, imorgon ska vi nog bowla lite, på hemmaplan. Sämre läge, men bättre på min förkylning.